Först var det webbtävlingar i hela Sverige där Valö gick vidare till delfinalen i Växjö tillsammans med 14 andra 8-klassare.
Delfinalen har nu ägt rum under Yrkes-SM 11 maj 2022. Under lek- och lustfyllda former möttes de 15 bästa klasserna från webbtävlingen genom att tävla mot varandra i olika yrkesrelaterade moment, med tid och med kvalitet som bedömningsfaktorer.
Valö gick också sen vidare till finalen som stod mellan 3 klasser!

Spänningen har varit olidlig! Alla på skolan har följt klassen, genom meddelanden från fröken Emma, i finalen av Yrkeskampen som sen avgjordes kl 15 mellan de vassaste klasserna i landet.

Tävlingen har utgjorts av lekfulla, men svåra, praktiska moment som alla kan kopplas till något av de 12 nationella yrkesprogrammen. Och domarna kommer från Sveriges yrkeslandslag!

OCH VALÖ VANN ALLTIHOP!! Sååå roligt. Vi säger bara WOW! alltså.

Tävlingen Yrkeskampen arrangeras av WorldSkills Sweden och syftar till att rikta ljuset på de jobb som yrkesinriktade gymnasieutbildningar leder till. Genom de moment som ingår i tävlingen får eleverna lära sig mer om utbildningar och yrkesval Vi ser tävlingen som ett bra och roligt verktyg som hjälper eleverna att lära mer om möjliga utbildnings- och yrkesvägar. 

Skolan har under lång tid arbetat med att förbättra studieron i klassrummen. Det är ett pågående arbete som skolan lagt mycket vikt vid, men som med de flesta förändringar tar det alltid lite tid innan effekterna av arbetet visar sig. Efter det arbete man lagt ner har studieron i klassrummen förbättrats markant, och nu tar man ytterligare ett steg i processen.

Skolinspektionen skickar varje år ut en enkät till vårdnadshavare, personal och elever i årskurs 2, 5 och 9. När resultaten från skolenkäten som gjordes 2017 kom tillbaka var det ett resultat som stack ut jämfört med de andra resultaten. Det både elever, vårdnadshavare och personal ansåg att man kunde arbeta med och förbättra på skolan, var studieron i klassrummen.

Vad säger forskningen?

Det finns idag lite forskning vad gäller studiero och egentligen ingen definition av begreppet. Det som tidigare skrivits om ämnet gäller ofta disciplinära åtgärder man satt in när det inte funnits annat att ta till. Den forskning som har gjorts är mestadels gjord i USA, Storbritannien och Australien, men den forskningen är inte helt enkel att applicera på det svenska skolsystemet, som ser annorlunda ut mot deras.

När man i Sverige tittat på den samlade forskningen har man kommit fram till att fokus är på läraren, men det betyder inte att man anser att läraren ensam är ansvarig för att det ska bli studiero i klassrummet.

Så har skolan arbetat med studiero

Skolledning och personal på Gottskär grundskola startade upp ett arbete där man definierade begreppet, man pratade om framgångsfaktorer, arbetade med ordningsregler, införde mobilförbud i klassrummet och arbetade dessutom med lektionsstruktur.

Man startade upp kollegiala ’trios-grupper’ och lärarna från förskoleklass till årskurs 9 började med auskultationer. Man pratade innan om vad man önskade att den besökande läraren skulle titta extra på, och man samtalade efteråt för att utbyta tankar.

Skolan gjorde en egen enkät 2019 och där såg man en förbättring hos pedagoger och vårdnadshavare. Skolinspektionens skolenkät genomfördes vårterminen 2021 igen och där såg man återigen en positiv förändring kring upplevd studiero hos personal och vårdnadshavare, dock inte lika tydlig hos eleverna. Skolan genomförde sedan en egen enkät till alla elever under vårterminen 2022, och nu ser man en stor positiv förändring kring upplevd studiero även hos eleverna.

Arbetet fortsätter

Skolan fortsätter att arbeta med ledarskapet i klassrummet, och nästa steg i detta arbete skapas med utgångspunkt i boken ”Relationellt ledarskap i klassrummet – så skapas magi”, av Åsa Hirsh. Malin Hammer, rektor på skolan, berättar att man har köpt in boken till alla pedagoger. Lärarna läser delar ur den för att sedan diskutera och reflektera kring innehållet och hur detta kan omsättas i den egna undervisningspraktiken.
− Jag tänker att vi ska följa upp enkäterna med kvalitativa intervjuer med eleverna. Vi har också med studiero och arbetsmiljö som en stående punkt på agendan på alla klassråd, säger Malin Hammer.

När sexåringarna började på Gottskär Grundskola tyckte de att niorna verkade läskiga. Då bjöd personalen in niorna till förskoleklassen så att de kunde lära känna varandra.

-För mig som förälder är det viktigt att mitt barn känner sig tryggt i skolan. Att vara trygg och att trivas är en ju förutsättning för lärande. Personalen här är tydliga med att det är viktigt att visa respekt och ta ansvar för varandra och jobbar förebyggande mot allt typ kränkande behandling, säger Kristoffer Funseth, ordförande på Gottskär Grundskola.

Skolans småskalighet ger bra förutsättningar för att skapa en trygg miljö där alla elever och all personal känner varandra.

Gottskär Grundskola är en fristående skola som drivs som en ekonomisk förening. Föreningen har en styrelse som väljs vid årsmötet. -Vi som sitter i styrelsen är föräldrar, föräldrar som fått medlemmarnas förtroende att ansvara för verksamheten i föreningen, säger Kristoffer.

Föräldrarnas engagemang är viktigt
Kristoffer har suttit tre år i skolans styrelse som ekonomiansvarig och i höstas valdes han till ordförande. – Jag har tidigare erfarenhet av att sitta i styrelser både ekonomiska föreningar och aktiebolag. Tidigt insåg jag att i ett föräldrakooperativ finns en förväntan att du ställer upp på olika sätt. På ett föräldramöte kom valberedningen på besök och berättade att de sökte en ekonomiansvarig – ett perfekt sätt för mig att dra mitt strå till stacken. Det blir en del timmar per månad som jag lägger i min roll som ekonomiansvarig och ordförande, men det ger mig också möjlighet att vara delaktig i mitt barns skola på ett sätt som är unikt för just föräldrakooperativ.

En skola i framkant
-Skolan har en målsättning att vi ska ligga i framkant vad gäller digitalisering i den pedagogiska verksamheten. Tillsammans med verksamheten har vi därför valt att göra en kraftfull satsning i skolans IT-infrastruktur, inte minst ekonomiskt. Modern utrustning har köpts in, som datorer och interaktiva skärmar i alla klassrum. Implementeringen är genomförd och vi ser fram emot att följa det fortsatta arbetet.

Utmaningar framåt
-Under pandemin har vi föräldrar inte träffats på samma sätt med spontana samtal och aktiviteter. Så en utmaning är att få igång föräldraengagemanget igen. Här har vi lite olika idéer på vad vi kan göra. En annan utmaning är att årskullarna blir mindre de närmaste åren, vilket innebär att vi måste bli ännu bättre på att marknadsföra så att fler får vetskap om och möjlighet att välja vår fina skola.

Vem är Kristoffer?
-Jag är en norrlänning som hamnade i Göteborg för att avsluta mina studier på Handels och blev kvar då jag hittade kärleken. Jobbar idag som ekonomichef på ett företag som utvecklar dataspel, vilket även är ett intresse som jag haft hela livet. Jag och min fru har två döttrar, varav den äldsta går i tredje klass på Gottskär Grundskola. En skola med visionen att varje elev ska lämna skolan med en känsla av att ha lyckats, något jag upplever inte bara låter bra utan bevisas gång på gång.